EU måste rädda både sälarna och torskfisket

Östersjöns snabbt ökande sälstam hotar sin egen existens och sprider samtidigt en farlig- och smittosam parasit bland torskarna.

Inför det förestående EU-valet finns det anledning att påminna om vilka frågor vi som EU-medborgare vill att de som blir invalda skall föra fram och arbeta med under den kommande valperioden. Två ämnen som är betydelsefulla för skärgårdsbefolkningen och som jag vill framhålla är Östersjöns snabbt ökande sälstam som på grund av det stora antalet hotar sin egen existens och samtidigt sprider en farlig- och smittosam parasit bland torskarna. Dessa frågor hör intimt ihop och bör därför behandlas gemensamt i EU.

Östersjöns tre sälarter är mellanvärdar för en parasit som hotar torskbeståndet och dessutom äter sälarna så stora mängder torsk att torskfisket i Östersjön med stor sannolikhet inom kort kommer att totalförbjudas av EU. Den förbättrade biocidsituationen medförde att sälarnas förökning tog ny och kraftig fart och vid sälräkningen 2015 beräknades antalet i Östersjön uppgå till cirka 60 000 individer.

Med en normal årlig tillväxt kan antalet nu redan uppgå till 80 000 sälar som varje år konsumerar över hundra miljoner kilo fisk. Förutom att torskarna minskar i antal på grund av sälarnas konsumtion, och att de fiskar som återstår ofta är magra och småväxta på grund av parasiterna, är beståndet i stora delar av Östersjön redan oförmöget till normal förökning vilket naturligtvis hotar hela torskbeståndet. När man rensar en angripen torsk kan man med blotta ögat se den 1-2 centimeter långa, maskliknande parasiten i fiskens lever. En enda torsk kan innehålla hundratals av dessa parasiter som av yrkesfiskarena kallas "sälmask". Om torsklevern inte upphettas tillräckligt vid tillagningen kan parasiten överföras även till människan.

På grund av att jakten har varit förbjuden i många år och att sälarna dessutom saknar naturliga fiender har Östersjön nu en enorm sälstam som ökar kraftigt för varje år. Alla dessa restriktioner som gjordes med avsikt att skydda sälarna har i verkligheten inneburit helt motsatt effekt; sälarna har ökat i sådan omfattning att de nu hotar sig själva genom ett nytt utbrott av det smittosamma PDV-viruset (Phocine Destemper Virus) som tidigare dödade över 20 000 sälar i Östersjön.

Enstaka fall av viruset har redan konstaterats vilket är en tydlig varning om att smittan när som helst snabbt kan spridas genom hela den onaturligt täta sälstammen med tiotusentals ruttnande sälkroppar i det redan tillräckligt förorenade innanhavet Östersjön som följd. Man måste inte vara vetenskapsman för att förstå vilken betydelse sälarna har som mellanvärd för denna parasit, och att en kraftig minskning av sälstammen därför är nödvändig om både torsken och sälarna skall kunna räddas. Båda dessa arter håller nu på att vårdas till döds, på grund av orealistiska EU-bestämmelser!

Eftersom EU är skyldig till den här allvarliga situationen anser jag att det är både logiskt och rimligt att EU bidrar genom att avbyråkratisera jaktbestämmelserna så att det är möjligt att återställa den ekologiska balansen i Östersjöns djurliv. Men det räcker inte med enbart förenklade bestämmelser: situationen är nu akut och om Östersjöns sälar skall kunna räddas krävs omedelbart en kraftig ökning av jaktuttaget som reducerar antalet till en normal nivå vilket för Östersjön är cirka 20 000 individer. Detta borde stimuleras med EU-bidrag för skottpengar samt för utbildning, utrustning och avlöning av ett antal yrkeskunniga säljagande skärgårdsbor.

Min fråga är därför till dem som ställer upp i EU-valet om de är villiga att enligt mitt förslag arbeta för att återställa den ekologiska balansen i Östersjön och därmed rädda både torskfisket och sälarna.

Jens Harberg Åland

Källa: Hbl insändare 10.5.2019

Kaikki Sähkeet